
Svensk regeringsutredning föreslår flexiblare amorteringskrav och bolånetak baserade på inkomst, särskilt för unga och storstadsbor.
Så kan amorteringskrav och bolånetak ändras
I våras tillsatte den svenska regeringen en statlig utredning för att se över framtiden för både amorteringskrav och bolånetak.
Utredningens ordförande, Peter Englund, presenterade för första gången de alternativ som övervägs. Bland dessa alternativ är en potentiell förändring att basera bolånetaket på inkomst istället för bostadens värde, som det är idag.
En annan möjlig förändring är en reglering av bankernas kreditprövning, inklusive deras "kvar att leva på"-kalkyler för att testa hushållens förmåga att hantera räntehöjningar.
Englund betonar också behovet av att göra regelverket mer generöst, särskilt mot unga och storstadsbor. Denna anpassning skulle kunna innebära fördelar för förstagångsköpare eller ungdomar generellt, och tar hänsyn till geografiska skillnader i bostadskostnader.
Utredningen ska redovisas senast den 31 oktober 2024 och överväger även att låta bankerna reglera amorteringskravens utformning, vilket potentiellt skulle tillåta vissa låntagare att ha mindre strikta amorteringsregler.
Denna utredning sker i ljuset av tidigare utvärderingar av amorteringskraven av Finansinspektionen, vilken tidigare konstaterat att det var en dålig idé att begränsa amorteringskraven. Det nuvarande systemet infördes 2010 och det innebär ett bolånetak där maximalt 85 procent av bostadens värde får lånas med bostaden som säkerhet.
Amorteringskravet vi har i dag infördes 2016 och skärptes 2018. Amorteringskravet baseras på belåningsgraden och hushållets årliga bruttoinkomst. Dom senaste årens prisutveckling på bostäder har gjort att det kan vara väldigt svårt för unga och förstagångsköpare att bli beviljad eller kunna ta ett bolån. En mer flexibel approach skulle kunna gynna vissa bolånetagare och inte dra alla låntagare över en kam.
Innehåll reviderad Nov 14, 2023