Hur beräknas ränta på sparkonton?

Banker och finansbolag bestämmer själva hur dom beräknar ränta på sina sparkonton och vilken räntesats som tillämpas.

Ingen lag reglerar hur sparränta ska beräknas, däremot säger Finansinspektionens allmänna råd att kontohavare bör informeras om vilka principer som tillämpas. Kontohavare bör få information från banken/finansbolaget gällande från när du har rätt till ränta och när den upphör om du skulle ta ut pengar från sparkontot.

Tänk på att

  • Insättningsgarantin ersätter upp till 1 050 000 kr per person och institut
  • När du jämför sparkonton bör du kontrollera om det har fria uttag eller begränsningar
  • Även kontrollera hur räntan betalas ut på sparkontot

Metoder och modeller för hur ränta räknas på sparkonto

Exakt hur räntan beräknas på sparkonton kan variera, både mellan banker och kontotyper. Räntan räknas dock alltid som årsränta, vilket exempelvis innebär att ett sparkonto med 3% ränta ger 3/12 = 0,25% ränta per månad.

När intjänad ränta betalas ut kan också variera mellan banker och kontotyper. Vanligast görs det varje månad, i slutet av året eller när eventuell bindningstid löper ut. Läs mer om när ränta betalas ut på sparkonton här!

Räntemetoder

I det svenska banksystemet används olika metoder för att bestämma antalet räntedagar, vilket innebär de dagar då räntan ska beräknas på sparkonton. Oavsett metod krävs att pengarna finns på kontot minst en hel dag för att räntan ska börja gälla.

  • Ränta räknas från och med första bankdagen efter insättningsdagen
  • Ränta räknas från och med kalenderdagen efter insättningsdagen
  • Ränta räknas från och med kalenderdagen efter första bankdagen efter insättningsdagen

Vid uttag från sparkonton kan banker använda olika metoder för att bestämma till vilken dag räntan ska räknas:

  1. Ränta räknas till och med kalenderdagen före uttaget görs
  2. Ränta räknas till och med samma dag som uttaget görs

Numera beräknar fler och fler banker/finansbolag ränta på privatpersoners sparkonton utifrån antal dagar per månad och år (365, 366 vid skottår). Historiskt sett räknade bankerna sparränta med att varje månad hade 30 dagar, alltså 360 dagar per år.

Räntemodeller

Sparkonton kan ha olika räntemodeller beroende på kontotyp, där vissa modeller kan ge bättre ränta som ett sätt för banken att uppmuntra kunder att minska antalet uttag. På så sätt kan banken hålla sina kostnader nere samtidigt som kunderna får möjlighet till högre sparavkastning.

  • Dag-för-dag-ränta. Räntan beräknas på det saldo som varje dag finns på kontot.
  • Lägsta-saldo-ränta. Räntan baseras på månadens lägsta saldo. Pengar som har flyttats under månaden får låg eller ingen ränta, medan den summa som står orörd hela månaden får en högre ränta. Denna modell används ofta för sparkonton där banken vill uppmuntra låg rörlighet med färre uttag.
  • Skiktad ränta/räntetrappa. En skiktad ränta, eller räntetrappa, innebär att olika ränteintervall tillämpas beroende på saldonivån på kontot. En högre ränta ges när saldot överskrider vissa nivåer, vilket kan gälla hela saldot eller endast beloppet som överstiger gränsen. Denna modell är vanlig på sparkonton som belönar större sparbelopp och kan ofta kombineras med uttagsavgifter för att minska antalet uttag.

Ett sparkonto kan ha två eller fler räntemodeller som tillämpas samtidigt, vilket inte är ovanligt.

Bild: Exempel på räntetrappa på ett sparkonto

Bilden visar ett exempel på räntetrappa från Bluestep sparkonto med rörlig ränta. Kontotypen SuperFlex har 0,45% ränta vid saldo under 10 000 kr, annars 3,52%. Detta konto har även en begränsning på maximalt 12 uttag som får göras varje år.

Innehåll reviderad Okt 30, 2024

Skribenter

Per Lindow
  • Per Lindow
  • Per Lindow skriver om lån, sparande och investeringar för FinansFreak. Besitter mångårig erfarenhet av arbete inom ekonomi och har granskat kreditgivare sedan SMS-lånen kom till Sverige. Läs mer om Per
  • LinkedIn