Fortsatt högt hushållssparande under 2021

Per Lindow Jun 09, 2022

Hushållssparandet var fortsatt högt under 2021, detta konstaterade Statistikmyndigheten SCB och Finansinspektionen (FI) i en rapport för det fjärde kvartalet 2021. Totalt under året sparade hushållen 99 miljarder mer i olika typer av finansiella tillgångar än under 2020, och nysparandet uppgick till 734 miljarder kronor.

Ett stort intresse för att spara i aktier och fonder

I sin rapport fördelar SCB sparandet i kategorierna pensionsrätter, bankinlånging, privat försäkringssparande, bostadsrättsandelar samt aktier och fonder. Det är framförallt sparandet i privata försäkringar, aktier och fonder som ökat. När det gäller fondsparande kan vi konstatera att det finns ett fortsatt stort intresse för globala aktiefonder och Sverigefonder.

De svenska hushållen nettoköp av aktier och fonder uppgick till 66 miljarder kronor under 2021. Det var 2 miljarder mer än under 2020. Nettoinsättningen på bankkonto och nettoköp av aktier och fonder bidrog tillsammans till lite mer än hälften av de svenska hushållens nysparande i finansiella tillgångar.

Sparandet i privata försäkringar uppgick till 75 miljarder kronor. Nettosparandet i pensionsrätter uppgick till 232 miljarder kronor. I denna kategori ingår tjänste- och premiepensioner.

Den svenska sparkulturen är fortsatt stark

Undersökningar har visat att nästan åtta av tio svenskar månadssparar i någon form av värdepapper. Storbankerna räknar med att gemene man i genomsnitt sparar strax över 3 500 kronor varje månad. Hushållens sparbelopp i förhållande till deras inkomst, den så kallade sparkvoten, ligger i dagsläget på cirka 14 %.

Sparkvoten har kommit att pendla upp och ner under de senaste åren. Många hävdar att sparkvoten följer konjunkturen. Många minskade till exempel sitt sparade under IT-boomen under 90-talet. Sparande ökade när IT-boomen följdes av en finanskris. Sparkvoten har även ökat vid händelser som coronapandemin.

Det var under 1980-talet som fondsparandet slog igenom. Sparandet i värdepappersfonder uppmuntrades delvis genom skattesubventioner. 1984 introducerades Allemansspar som hade fonder som ett sparalternativ. Avkastningen på dessa var helt fri från skatt och sparande i fonder blev något av en svensk folkrörelse.

Premiepensionssystemet (PPM) innebär i praktiken att i princip alla vuxna svenskar har någon form av fondsparande. Detta då en del av pensionsmedlen placeras i fonder hos fondbolag.

Över tio procent av svenskarna har minst en miljon på banken

Under 2021 gjorde SBAB en uppmärksammad undersökning där 1 800 hushåll tillfrågades hur stort sparande de hade på banken. Undersökningen visade att 10 % av hushållen hade över en miljon kronor på banken. Man kom även fram till att 58 % av de tillfrågade hade över 100 000 kronor på banken, medan 7 % hade under 10 000 kronor i besparingar på banken.

Intressant fakta är att sparkonton är den mest populära sparformen, oavsett storlek på det sparade kapitalet. Sparande i aktier och fonder ökar dock ju större kapitalet är. De som är medelålders, 40 - 59 år, är de som sparar allra mest i aktier och fonder. De är även denna åldersgrupp som i störst utsträckning ägnar sig åt ett regelbundet sparande. Sparande på sparkonto är vanligast hos åldersgruppen 18 - 29 år. Statistiken visar att i den grupp som inte sparar alls finns de flesta i åldersspannet över 70 år.

Statsskulden ökade under 2021

Under 2021 ökade den svenska statsskulden med 38 miljarder kronor, och vid årets slut uppgick statsskulden till 2 325 miljarder kronor. Detta kan jämföras med statsskuldens utveckling under 2020, då ökade den med 263 miljarder. Ökningen berodde framförallt på att kronan försvagades då delar av statens emitterade räntebärande värdepapper var i andra valutor än den svenska.

Statsskulden finansierades genom lån via obligationer och statsskuldväxlar. En liten del av statsskuldens finansiering utgörs av lån från privatpersoner och småföretag. Dessa lån är i form av premieobligationer. Merparten av lånen kommer från de stora pensionsfonderna, försäkringsbolag, Sveriges Riksbank, kommersiella banker och banker i utlandet.

Riksbanken stödköp av obligationer fortsatte under 2021

Under 2021 fortsatte Riksbanken att stödköpa obligationer. Målet med stödköpen är två:

1. Att hålla nere det allmänna ränteläget
2. Att bidra till en välfungerande kreditförsörjning

Det totala innehavet i obligationer ökade med 346 miljarder kronor från år 2020. Riksbanken innehav i obligationer var vid slutet av 2021 1 277 miljarder kronor. Man stödköpte både bostads- och statsobligationer. Det utländska obligationsinnehavet ökade även det med 11 miljarder kronor.

Även de svenska hushållen lån ökade under 2021

Det var inte bara sparandet som ökade under 2021, även hushållens lån ökade rejält. Under de senaste nio åren har låntagandet ökat. Låneökningen uppgick totalt till 327 miljarder kronor under 2021. Det var hela 74 miljarder mer än föregående år. Låntagandets tillväxttakt var fortsatt hög och den uppgick till 6,8 % under det sista kvartalet av 2021, en siffra som var 0,2 % högre än i det tredje kvartalet 2021.

Sammanfattningsvis

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att SCB:s och FI:s siffror visar att hushållssparandet är fortsatt högt i Sverige. Svenskarnas sparande ökar framförallt när det kommer till aktier och fonder samt privata försäkringar. Faktum är att åtta av tio svenskar har ett månatligt värdepapperssparande.

Den svenska sparkulturen är av traditionen stark, och under 2021 visade även en undersökning att 10 % hade över en miljon kronor på banken. Vi ser fram emot att följa utvecklingen och se vilka sparformer som kommer öka under 2022. Det är ingen vild gissning att det höga hushållssparandet kommer att hålla i sig.

I rapporten konstaterades även att den svenska statsskulden fortsatt att öka. Anledningen till att statsskulden ökade under 2021 var framförallt på grund av att den svenska kronan försvagades. Statsskulden uppgick till 2 325 miljarder kronor.