Stefan Ingves meddelade redan i Oktober att reporäntan kommer höjas och att Riksbankens prognoser är att den kommer fördubblas de kommande åren. Den 20/12 kom den första höjningen när Riksbanken höjde reporäntan från -0,5 procent till -0,25 procent.
Riksbanken höjer reporäntan med 0,25 procentenheter
Konjukturen är stark och det är goda förutsättningar för att inflationen ska vara kvar nära inflationsmålet kring två procent enligt Riksbanken, som samtidigt meddelar att nästa räntehöjning troligtvis kommer ske under andra halvåret 2019. Riksbankens prognos är att räntan sedan kommer höjas två gånger per år med 0,25 procent varje gång.
Det är första gången på 7 år som den rekordlåga styrräntan höjs. Enligt Stefan Ingves är höjningen är konsekvens av den penningpolitik som vi har fört och att det gått bra för svensk politik de senaste åren. Samtidigt var inte alla i Riksbankens ledning eniga om räntehöjningen och alla håller inte riktigt med om räntehöjningen kommer för sent och poänglöst att höjda den just nu.
Mats Kinnwall som är chefekonom på Teknikföretagen säger till SVT att tajmingen inte är optimal med tanke på att världskonjukturen har passerat bäst före datum och att vi ser svagare tillväxt framöver.
– Det kommer obönhörligen att slå mot den svenska industrin. Vi ser att hemmamarknaden redan har bromsat in och vi kan räkna med att arbetsmarknaden kommer att försämras så att inflationen antagligen falla tillbaka eftersom att bensinpriserna och så går ner.
Annika Winsth, chefekonom på Nordea, säger till SVT att vi ser en avmattning i sverige och globalt samt en osäkerhet på bostadsmarknaden och på börserna. Annika säger också att har lägre löner än vad Riksbanken tänkt sig, vilket ger en lägre inflation. Vår före detta finansminister Anders Borg tycker att räntehöjningen är förvånande eftersom att vi ser en avmattning i omvärlden med börser som gått ner efter brexit, en politisk oro i Italien så är det tydligt att Europa saktar in. Anders Borg säger till SVT att han tror att Riksbanken målat in sig i ett hörn genom att signalera om räntehöjningar och nu kände sig tvungna att göra det.
Hur påverkar räntehöjningen bolåneräntorna?
Om bankerna och bolånegivare kommer justera sina rörliga räntor framöver återstår att se, exempelvis säger Johanna Cerwall, VD på Skandiabanken, att de inte har för avsikt att höja den rörliga räntan på bolån. Snitträntan på bolån i Sverige ligger kanske runt 1,5 procent och gårdagens höjning med 0,25 procent är marginellt liten, vilket de flesta hushåll utan problem ska klara av.
Har hushållet ett stort bolån på exempelvis 6 miljoner kronor och en boränta på 1,74 procent ligger räntekostnaden varje månad runt 7 400 kronor exklusive skatteavdrag. En ökning av räntan med 0,25 procent ger då en ökad räntekostnad runt 1000 kronor/månad. Skulle räntan däremot fördubblas blir räntekostnaden ett par tusenlappar mer varje månad.
Man behöver knappast inte få panik av Riksbankens räntehöjning och det kommer fortfarande ta lång tid innan reporäntan höjs så mycket att det kommer kunna påverka de flesta bolånen, om den ens kommer göra det. Därekom kan man som hushåll redan nu börja leva lite mer ekonomiskt och som om att bolåneräntan idag hade ökat med två eller tre procent. Överskottet varje månad kan man lägga på ett sparkonto eller göra extra amorteringar på bolånet för att ha en bra grund i framtiden om stora ränteökningar kommer.
Planerar ni att sälja er befintliga bostad och köpa nytt eller att köpa er första bostad kommer det givetvis att bli ännu viktigare framöver att jämföra bolåneräntorna på marknaden och förhandla sig till en så låg ränta som möjligt. Hos oss på FinansFreak kan ni alltid se de senaste listräntorna och förändringar av räntor. Om ni väljer rörlig eller bunden ränta kan också komma bli en viktigare faktor för att sänka räntekostnaderna varje månad som inte alltid är lätt att ta beslut kring!
Innehåll reviderad Feb 21, 2018