Guide

Hur mycket pengar ska man ha i buffert?

En buffert skapar trygghet i ekonomin och är en extra säkerhet när livet tar en oväntad vändning. Att buffertspara är klokt och ger en ekonomisk trygghet för dig och familjen. Men hur mycket ska eller bör man ha i buffert? Läs vår guide om buffertsparande och lär dig spara både smart och lagom mycket!

  • Buffersparande för olika användningsområden
  • Så stor eller liten ekonomisk buffert bör du ha
  • Tips på buffertsparande med ränta

Läs guiden

Vad är egentligen en buffert?

En ekonomisk buffert är sparade pengar som du inte ska röra utan som endast ska användas vid oförutsedda kostnader eller eller vid tillfälliga inkomstbortfall. Den kan liknas vid en extra stötdämpare och det är viktigt att du inte använder dessa pengar till konsumtion utan verkligen sparar undan dem. Därför är det bra att buffertspara på ett separat konto, exempelvis ett sparkonto eller ett e-sparkonto.

Fördelar med att ha en buffert

Det finns flera fördelar med att ha ett regelbundet buffertsparande.

  1. Du känner dig mer ekonomisk trygg och behöver inte oroa dig ifall något skulle gå sönder
  2. Du behöver inte dra på dig kostsamma lån med hög ränta
  3. Du har pengar att leva av ifall du skulle bli långtidsjukskriven eller kanske arbetslös

Trygghet med buffertsparande

Det är alltid tryggt att ha en buffert för oförutsedda utgifter. Kan du till exempel laga bilen eller kylskåpet utan att ta ett lån?

Saker och ting kan gå sönder när vi minst anar det och då är det en trygghet att ha en buffert. Alla oväntade kostnader är inte oförutsedda. Att en tvättmaskin går sönder efter 10–15 år är något man kan räkna med, därför ska den typen av utgifter inte tas från bufferten.

Bufferten ska vara enkel att komma åt när något oväntat händer. Eftersom pengarna kan behövas med kort varsel är det smart att undvika risk, därför är ett vanligt sparkonto är därför ofta det bästa alternativet.

Glad kvinna sparar pengar i en spargris

Hur stor buffert bör man ha?

Funderar du på hur stor en buffert egentligen bör vara? Om den är för liten riskerar den att inte räcka vid tillfälliga inkomstbortfall eller oväntade utgifter. En alltför stor buffert däremot kan göra att mindre pengar används till annat sparande och därmed ge en lägre långsiktig avkastning.

Vanliga tumregler för en lagom stor buffert

  • Spara ihop två månadslöner efter skatt i buffert (om du är ensamstående)
  • Spara pengarna på ett sparkonto utan bindningstid som du snabbt kan ta ut vid behov
  • Utgå alltid från din egen ekonomi och livssituation
  • En för liten buffert kan bli dyr om något oväntat händer, medan en alltför stor buffert kan kosta dig i utebliven avkastning på lång sikt.
  • När du hittat rätt nivå kan du istället lägga fokus på roligare sparmål

Buffertsparande efter livssituation

En tumregel är att du kan utgå från din månadslön, eftersom den ofta speglar dina utgifter, förutsatt att din ekonomi är i balans. Har du däremot ett större sparande i grunden så har du också bättre marginaler för oväntade händelser, vilket kan innebära att du inte behöver en lika stor buffert.

Din familjesituation, hur du bor och vad du har för huvudsaklig inkomst kan påverka hur mycket som är lagom att ha i buffert.

Familjesituation

  • Sambor och gifta par med delad ekonomi kan ofta stötta varandra vid oförutsedda händelser, bufferten kan därför vara något mindre.
  • Har du barn ökar kostnadsnivån generellt, men det är inte oförutsedda kostnader.
  • Bufferten ska täcka tillfälliga variationer såsom extra VAB-dagar, trasiga saker eller oväntade utgifter kopplade till barnens aktiviteter.

Mamma promenerar i skogen med två barn
Man sitter i sitt kök med hund i knät

Boendeformen påverkar buffertens storlek

Hur du bor påverkar hur stor buffert du behöver. Löpande underhåll ska inte täckas av bufferten men olyckor kan hända och saker kan gå sönder i förtid. Hemförsäkringen ger ett grundläggande skydd men i bland kan du behöva ligga ute med pengar innan ersättningen betalas ut.

Bor du i bostadsrätt har du oftast fler kostnadsrisker än i en hyresrätt och risken ökar ytterligare för dig som äger villa.

Om du bor i andra hand eller är inneboende kan det finnas en risk att du behöver flytta med kort varsel. Ett nytt boende kan då innebära kostnader för deposition eller förskottsbetalning av hyra. Bor du däremot inneboende hos familj är risken för oväntade boendekostnader oftast betydligt lägre.

Typ av inkomst spelar roll

Om din inkomst är regelbunden, exempelvis fast månadslön eller löpande CSN-utbetalningar, är behovet av buffert i grunden likartat eftersom du oftast har tid att anpassa dig vid förändringar. Jobbar du däremot på timbasis eller med provision kan enskilda månader ge betydligt lägre inkomster än väntat.

Utgå från din faktiska månadsvariation när du räknar på hur mycket extra sparande som krävs. Ett tips är att du kan göra en kvar att leva på-kalkyl varje månad för att räkna på hur stor del av inkomsten du kan avsätta till buffertsparande.

Caféanställd visar upp bakverk

Checklista för att börja spara buffert

Utgå från vår enkla checklista för att börja med ditt buffertsparande.

  1. Börja med bufferten. Spara ihop motsvarande två månadslöner efter skatt. Det ger en stabil grund att stå på när något oväntat händer.
  2. Säkra familjens trygghet. En livförsäkring kan ge ekonomiskt skydd om det värsta skulle inträffa.
  3. Tänk långsiktigt. När bufferten är på plats bör du börja spara till pensionen. En bra tumregel är att från 30 års ålder sätta av cirka 2–2,5 procent av lönen efter skatt. Börjar du pensionsspara först vid 40 års åkder behöver du spara ungefär dubbelt så mycket varje månad.
  4. Om du äger din bostad. Avsätt pengar för framtida underhåll. Ungefär 1 000 kr per månad för bostadsrätt och minst 4 000 kr för villa.
  5. Har du barn? Försök lägga undan en del, eller hela, barnbidraget som ett startkapital för framtiden.

Buffertspara med ränta

Oavsett om du buffertsparar för akuta behov eller ekonomisk trygghet kan det vara smart att spara pengarna på ett sparkonto som ger ränta. Då växer pengarna med tiden med en så kallad ränta på ränta-effekt.

Det finns både sparkonton med och utan bindningstid samt de som har fria uttag eller tar ut en avgift för det.

Sparkonton med bra ränta

Bank Sparränta Bindningstid (mån) Fria uttag Max sparbelopp
Marginalen Bank Öppna konto 2.80% 60 Nej 5 000 000 kr
Multitude Bank Öppna konto 2.80% 24 Nej 1 000 000 kr
Multitude Bank Öppna konto 2.75% 12 Nej 1 000 000 kr
Marginalen Bank Öppna konto 2.75% 24 Nej 5 000 000 kr
Multitude Bank Öppna konto 2.70% 6 Nej 1 000 000 kr

Innehåll reviderad Nov 05, 2025

Skribenter

Per Lindow
  • Per Lindow
  • Per Lindow skriver om lån, sparande och investeringar för FinansFreak. Besitter mångårig erfarenhet av arbete inom ekonomi och har granskat kreditgivare sedan SMS-lånen kom till Sverige. Läs mer om Per
  • LinkedIn