Förslag om att ränteavdraget för privatlån ska avskaffas 2026

Per Lindow Okt 07, 2024

Sedan årsskiftet har svenska privatpersoners skulder hos Kronofogden ökat med 10 miljader kronor och är nu uppe på en rekordnivå på 130 miljarder kronor. Skulderna som ökat hos Kronofogden är framför allt konsumtionsrelaterade skulder, exempelvis:

• Lån
• Krediter
• Avbetalningar för till exempel nätshopping eller köp av resor

Förslag från Tidöpartierna om att ränteavdraget för privatlån ska avskaffas

För att motverka svenskarnas skulder hos Kronofogden har Tidöpartierna kommeit med ett förslag om att bland annat ränteavdraget för privatlån ska halveras för 2025 och helt avskaffas 2026.

Det har blivit allt vanligare med lån utan säkerheter. De är särskilt riskfyllda och utvecklingen behöver brytas. Därför fasar vi ut ränteavdragen för dessa lån. Det är inte rimligt att skattebetalarna ska subventionera alltför riskfyllda krediter.

Niklas Wykman, finansmarknadsminister

Även Cecilia Rönn, ekonomisk-politisk talesperson för Liberalerna, uttalar sig om förslaget:

Med den här budgeten vidtar vi viktiga åtgärder för att människor inte ska hamna i livslång skuldsättning. Att fasa ut ränteavdraget för blancolån tillsammans med åtgärder för överskuldsättning är viktiga verktyg för att hjälpa människor att inte hamna i klorna på oseriösa långivare. Istället vill vi göra det förmånligare att spara och öka människors frihet och egenmakt.

Cecilia Rönn, ekonomisk-politisk talesperson för Liberalerna.

Förslaget föreslås träda i kraft 1 januari 2025 och kommer öka skatteintäkterna med ca 4,3 miljarder kr 2025 samt beräknas öka skatteintäkterna ytterligare med ca 4,3 miljarder kr 2026. Totalt innebär förslaget att skatteintäkterna beräknas öka med 8,7 miljarder kr när förslaget är helt infasat.

Förslaget bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna och det kommer ingå i budgetpropositionen för 2025.

Kronofogden larmar om reformen

Kronofogden själva menar att reformen kortsiktigt skulle kunna leda till 15 000 fler ärenden hos Kronofogden.

Vi skulle vilja att nedtrappningen sker på fem år, då hade färre hamnat hos oss.

Davor Vuleta, talesperson vid Kronofogden

Flera instanser har bett om mer tid.

Vad tycker vi om denna reform?

Vissa långivare marknadsför privatlån med lånekostnader efter ränteavdrag. Troligtvis för att påvisa att lånet blir billigare, även fast det i de flesta fall inte handlar om gigantiska summor (vilket bolån kan göra).

Ränteavdrag på privatlån är i många fall förhållandevis litet. Kommer det tecknas färre antal privatlån bara för att ränteavdraget på dom tas bort? Jag har svårt att tro på det. Konsumenter som vill låna pengar utan säkerhet gör det garanterat oavsett om dom får ränteavdrag eller inte.

Att skattebetalarna årligen betalar cirka 4,3 miljarder kronor för ränteavdrag på privatlån är ett utropstecken i sig. Jag tycker kanske inte att det är helt rimligt att skattebetalare ska betala för ränteavdrag alls, oavsett typ av lån eller kredit,

För att färre låntagare ska hamna i skuldfällor och hos Kronofogden finns det andra saker som regeringen kan göra, exempelvis:

• Göra som flera andra länder och sänka högsta tillåtna räntan på lån rejält. Är 40% ränta rimligt som vi har idag på många SMS-lån?
• Förbjuda att långivare beviljar lån med betalningsanmärkning.
• Ta fram ett samordnat kreditupplysningssystem.