Svenskarnas skulder 2026 i siffror

Per Lindow Feb 04, 2026

Svenskarnas skuldsättning har ökat under lång tid, men alla lån ser inte likadana ut. Genom att dela upp skulderna i småhuslån, bostadsrättslån och blancolån går det att få en tydligare bild av var lånen faktiskt finns och hur utvecklingen sett ut över tid.

FinansFreak har sammanställt hur svenskarnas lån är fördelade mellan olika lånetyper och hur fördelningen har förändrats de senaste åren, baserat på tillgänglig statistik från officiella källor.

Så mycket lån har svenskarna 2026

I december 2025 var den totala lånesumman från Monetära finansinstitut (MFI), bostadskreditinstitut och alternativa investeringsfonder (AIF) till svenskarna 5 110 774 mnkr, vilket i runda slängar bir 5,11 biljoner kronor.

I övrigt ingår utlåning till exempelvis:

Lånesummorna är astronomiska men om vi trattar ner alla lån till ett genomsnitt per person i Sverige blir beloppen lite lättare att greppa.

I sammanställningen har vi räknat på antal personer i Sverige mellan 18 och 75 år.

Så har svenskarnas skulder förändrats över tid

Vi har sammanställt hur svenskarnas skulder har förändrats över tid, från 2020 fram till 2025. Vi ville undersöka hur trenden har sett ut kring blancolån och bolån under både Covid 19-pandemin och räntehöjningarna till följd av inflationen.

För att göra datan enklare att tolka har vi även här delat totalbeloppet för varje kategori med antal personer mellan 18–75 år som vi hade respektive år.

Den övergripande trenden som vi ser är att alla lånetyper har ökat över tid, men i olika takt. Den stora bilden är:

Lån till småhus har störst ökning

Kategorin lån till småhus har den tydligaste och kraftigaste ökningen.

Ökningen sammanfaller väl med pandemins villaboom, låga räntor och ökat fokus på boendeyta. Och trots räntehöjningar efter 2022 ligger nivån fortsatt högt.

Lån till bostadsrätter ökar näst mest

Bolån till bostadsrätter har procentuellt sett nästan samma ökning som småhus, men från lägre nivå.

Ökningen planar tydligt ut 2023–2025, vilket vi ser som ett tecken på avmattning. Det speglar sannolikt en svalare bostadsmarknad och högre räntor.

Blancolån har haft en stabil men begränsad tillväxt

Blancolån, som är lån utan säkerhet, har haft en jämförelsevis modest ökning.

Vår tolkning av dessa siffror är att konsumtionslån inte verkar ha exploderat trots inflation och dyrare vardag. Det kan tyda på striktare kreditgivning och/eller ökad försiktighet hos hushållen.

Övrigt är den mest volatila kategorin

Kategorin övrigt, som bland annat inkluderar lån till ägarlägenheter, lantbruk och fordon, är den kategori som haft minst tillväxt och tydliga svängningar.

Rent skuldmässigt har denna kategori ökat med drygt sju procent från 2020 till 2025:

Det här antyder att denna kategori är mer konjunkturkänslig och exempelvis att kanske fordon och investeringstunga tillgångar bromsades tydligare av ränteläget.

Svenskarnas skulder i ett längre perspektiv

För att sätta utvecklingen mellan 2020 och 2025 i ett större sammanhang har vi även tittat på hur skuldsättningen per person har förändrats över en längre tidsperiod.

Statistik över monetära finansinstituts utlåning till hushåll visar att skulderna per person i åldersgruppen 18–75 år har ökat kraftigt sedan 2015.

Det innebär att skuldsättningen per person har ökat med nästan 50 procent på tio år. Den största ökningen skedde före och fram till 2020, i en period som präglades av låga räntor och snabbt stigande bostadspriser.

Efter 2020 har tillväxttakten bromsats, men skuldsättningen fortsätter ändå att öka – trots kraftiga räntehöjningar och stramare kreditvillkor.

Några övergripande slutsatser om svenskarnas skuldsättning