Rörlig ränta
Rörlig boränta innebär att räntan binds på 3 månader i taget och den kan när som helst göras om till bunden ränta. Den rörliga räntan är oftast lägre än bunden ränta, men inte alltid.
Om ni tror att inflationen och Riksbankens styrränta fortsatt kommer vara låg kan rörlig ränta vara ett alternativ.
Tips
Över tid har rörlig ränta historiskt sett inneburit en lägre räntekostnad, men det är också en högre risk eftersom räntan plötsligt kan stiga.
Vill ni bygga hus eller fritidshus på ofri grund (arrendetomt) kan det vara svårt att få ett bolån. I de fall vi känner till där banken ändå beviljat bolån för husbygge på ofri grund har låntagaren fått rörlig ränta.
Om ni väljer rörlig ränta vill banken i regel att er ekonomi ska ha utrymme för räntehöjning på ca 7 procent. Det kan vara en god idé att avsätta 2-3 % ränta varje månad som sätts på sparande om ni har rörlig ränta. Samtidigt som ni då bygger upp ett buffertsparande är ni också väl anpassade för att klara eventuella räntehöjningar.
Bunden ränta
Ni kan välja mellan att binda räntan mellan 1 år och 10 år men de vanligaste är att man binder räntan på 1 år, 3 år, 5 år eller 10 år.
Tror ni att den rörliga räntan kan komma stiga och samtidigt vill veta hur mycket ni måste betala i ränta varje månad kan bunden ränta vara ett bra alternativ. Binder ni er ränta får ni en trygghet genom att ni slipper ta risker med familjens ekonomi och slipper oroa er för eventuella räntehöjningar.
En nackdel med bunden ränta om ni vill lösa bolånet i förtid för att exempelvis sälja bostaden är att ni då kan få betala en ersättning till banken, en så kallad ränteskillnadsersättning. Om det återstår lång tid på ränteperioden kan det bli kostsamt, så vet ni om att ni tänker sälja bostaden är det bättre att välja rörlig ränta eller välj inte en längre bindningstid än ni har för avsikt att behålla bostaden.
Köper ni exempelvis en bostad som ni planerar att sälja om 2 år bör ni inte binda räntan på mer än 2 år.
Jämför våra boräntor